Rosenlunds Gårds Historik.

Markerna på och kring Rosenlunds Gård har brukats och bebotts i många århundraden. På markerna finns spår av forntida åkerbruk från 1300-1400 talet och på en höjd uppe vid Mörarps by finns en bronsåldersgrav.

 

Grunden för det som idag är Rosenlunds Gård lades vid mitten av 1600-talet.

 

För medlemmar av släkten Rosenkrantz var det under renässansen inte ovanligt att ge sina nyförvärvade eller nyanlagda sätesgårdar namn, som i likhet med släktnamnet började med Rosen-. Riksrådet Jørgen Ottesen Rosenkrantz gav sitt 1659 nybyggda slott i Jylland namnet Rosenholm och riksrådet Anders Bille, som förlorade sin trolovade Anne Ottesdatter Rosenkrantz strax före det stundande bröllopet 1609, kallade sin några år senare anlagda gård Rosendal.

 

Att benämningar av detta slag, de hade för övrigt medeltida anor, även var moderna på högsta ort denna tid därom talar Rosenborg, det av Christian IV år 1624 uppförda lustslottet. Med stöd av detta skulle man våga anta att Rosenlund även fått sitt namn på detta sätt efter den äldste kände ägaren, Holger Børgensen Rosenkrantz (d. 1658). Sannolikt har gården tillkommit på samma vis som Rosendal genom sammanköpande av strögods från olika ägare.

 

Holger Børgensens dotter Margrete blev 1655 gift med Sten Eilersen till Gedsholm av den urgamla danska adelsätten Holck. Dottern Rigborg föddes samma år på Rosenlund och de bör sålunda ha bott där. Han introducerades på det svenska riddarhuset 1664, men slutade sina dagar i utländsk tjänst. Hans släkt hade emellertid tidigare ägt jord i dessa trakter.

 

Då Anders Bille samlade gårdar för bildandet av Rosendal, köpte han en gård i Fleninge av riksrådet Christen Henriksen Holck, farfar till Sten Eilersen. Med den sistnämnde försvinner denna släkt från Rosenlund. Ett observandum bör dock göras. Det uppges att gården 1661 köptes av en fru Helle Bilow. Därmed kan möjligen avses någon av släkten Below, som Holcks var släkt med. Riksrådet Christen Holcks fru nummer två hette nämligen Marie Henriksdatter Below från Spøttrup.

 

Gården såldes snart därefter till engelske kommissarien och konsuln i Helsingør Robert Tigh, vars dotter Anna ärvde den vid hans död 1690. Anna Tighs make var Birger Baaz. Han gjorde karriär på ämbetsmannabanan såsom häradshövding i flera skånska domsagor, lagman i Skåne och Blekinge och erhöll vid avskedet landshövdings titel.

Halmtavla-av-Anna-Tigh

Tavla av halm, Anna Tigh.

Då han 1698 adlades tog han sig namnet Rosensparre, vilket passar bra samman med Rosenlund. Hans son, Carl Rosensparre, dog ogift 1755 och slöt ätten efter att endast några år ha njutit mödernearvet. Hans systerdotter Maria Beata Lagercreutz trädde därefter till och började den nästan obrutna raden av arvtagare på kvinnolinjen. Med sin make den ryktbare historikern och professorn i Lund, Sven Bring, adlad Lagerbring, hade hon dottern Ebba Maria Lagerbring, som ärvde Rosenlund 1760.

Sven-Lagerbring

Sven Lagerbring (länk till Wikipedia)

Hon gifte sig några år senare med hovjägmästaren friherre Otto Julius von Schwerin af Spantekow. Då deras sondotter, som mottagit arvet efter fadern, kammarherren friherre Carl Gustav von Schwerin, avled 1866 delades gården mellan hennes två gifta döttrar genom att Marielund, det vill säga det forna Lydestad, avsöndrades. Den äldsta dottern Christina Carolina Augusta Rålamb, gift med kaptenen Mauritz Gabriel Clairfelt, fick Rosenlund.

Mauritz-Clairfelt

Mauritz Gabriel Clairfelt.

Sterbhuset efter dem sålde gården 1912 till Malmöhus läns egnahemsförening, som styckade den och sålde den reducerade huvudgården. Rosenlund inköptes därefter 1916 av häradshövdingen Gustav Herman af Petersens.

Bild-på-Rosenlunds-Gård-sent-1700-tal

Rosenlunds Gård vid 1700-talets slut.

I Gillbergs länsbeskrivning tryckt 1765, sägs Rosenlund ligga ”i sluttningen av en höjd omgiven av träd, innesluten av fiskdammar på 2:ne sidor och skiljd från ladugården med en mur och järnportar”. I denna mur skall man på landshövding Rosensparres tid vid en reparation funnit en kista med ett barnlik, ”på vars bröst låg en ovanlig guldring runtom besatt med små äkta pärlor”. Traditionen erinrar om forna tiders byggnadsoffer, men har säkerligen en annan förklaring.

 

Mangården bestod av envånings korsvirkeshus och i ladugården fanns två byggnader av gråsten, troligen de, varpå två inmurade stenar med årtalen 1736 och 1744 ännu syftar. Det fanns en väl anlagd trädgård med buxbomsritningar, häckar och alléer samt en köksträdgård bakom ladugården med gångar och fruktbärande träd.

Rosenlunds-Gård-runt-år-1900

Rosenlunds Gård vid 1900-talets början.

Ungefär på detta sett har Anders Sigfrid Rålamb i en akvarell från 1700-talets slut avbildat Rosenlund. Mangården bestod då av en låg huvudbyggnad med två framspringande flyglar, allt av korsvirke och i en våning. Denna anläggning, som till vissa delar kan ha bestått sedan gårdsbildningen på 1600-talet, hade tjänat ut 1930 då det nya corps-de-logiet uppfördes.

Ägare:

Holger Børgensen Rosenkrantz, g. m. Vibeke Cortfitzdatter Thott.

1655 Deras dotter Margrete Rosenkrantz, g. m. Sten Eilersen Holck till Gedsholm.

1661 Genom köp Helle Bilow.

Genom köp Robert Tigh.

1690 Hans dotter Anna Tigh, g. m. Birger Baaz, adlad Rosensparre.

1750 Deras son Carl Rosensparre, ogift.

1755 Hans systerdotter Maria Beata Lagercreutz, g. m. Sven Bring (Lagerbring).

1760 Deras dotter Ebba Maria Lagerbring, g. m. Otto Julius von Schwerin af Spantekow.

1828 Deras son Carl Gustav von Schwerin, g. m. Maria Gustav Trolle.

1855 Deras dotter Ottiliana Augusta von Schwerin, g. m. Anders Gabriel Rålamb.

1866 Deras dotter Christina Carolina Augusta Rålamb, g. m. Mauritz Gabriel Clairfelt (sedan Marielund avskilts).

1908 Deras sterbhus.

1912 Genom köp Malmöhus läns egnahemsförening.

1916 Genom köp efter avstyckning Gustaf Herman af Petersens.

1929  Genom köp Sven Axelson.

1969 Hans son Leif Axelson

1998 Hans son Joachim Axelson

Under 2:a världskriget från 1940-1945 låg drygt 400 man förlagda på Rosenlunds Gård. Militärerna var inkvarterade i såväl stallar, lador som boningshus. Detta påverkade såklart den dagliga verksamheten på gården.

Krigsvintern 1942.

Vid renovering av ett källarrum hittade vi den här teckningen ritad av en okänd soldat i det som då var sambandscentralen.

Nedan följer lite blandade miljöbilder från 1930 till tidigt 1950-tal.

Lastning av skörd.

Halmpress.

Taklagsfest.

Smedja (förgrunden) och mejeri.

Taklagsfest.

Häststallet.

Timmertransport.

Rosenlunds Gård 1931.

Rosenlunds Gård 19 augusti 1930.

Rosenlunds Gård 20 augusti 1930.

Tillbaka till startsidan.